Visar inlägg med etikett inspiration. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett inspiration. Visa alla inlägg

Värsta färdlektyren

Är just hemkommen från en resa som gått norr om polcirkeln. Jag har sett älvar, fjäll, ängsull, renar, midnattssol och smakat hjortron. En mäktig upplevelse.

Vad jag läste på tåget upp till Luleå? Garden Illustrated. Smakar det så kostar det. Mycket inspiration blev det! Bilder ifrån resan kommer snart.

Gröna klappar

Grön julklappsskörd


Sitter fortfarande och myser över mina julklappar. Mastodontboken Trädgårdsdesign för 2000-talet är inspirerande till tusen även om en del idéer är långt ifrån genomförbara i en vanlig svensk villaträdgård.
Fick även ett antal häften ur serien Bilder ur Nordens flora med växtplanscher av Carl Lindman, i julklapp. Bilderna i dessa häften är idag, kanske är mest kända som dekoren på Josef Franks och Svenskt tenns, Florabyrå Linné från 1951 (och som i och med Linné-året 2007 gavs ut i ny tappning).

Vartifrån inspirationen till den så kallade "Florabyrån" är hämtad, är inte svårt att lista ut om man någon gång har besökt Linnés sommarnöje Hammarby utanför Uppsala.

Alternativa tapeter i Linnés Hammarby

Rododendronkärlek -en generationsfråga?


"Är man sparsmakad chockeras man av det vulgära överflödet" lyder ett citat  i senaste numret av tidskriften Allt om trädgård. Det kommer ifrån Gunnel Carlsson (känd ifrån SVT´s trädgårdsprogram Gröna Rum). Hon uttalar sig under rubriken "Varför hatar vi - och älskar rododendronen".  Hon menar vidare att tiden har sprungit ifrån rododendronen vars popularitet stod som högst under 60- och 70-talet. Då måste jag bara kontra:
- Sorry, men jag tror snarare tiden har sprungit ifrån endel "experter" och förstå-sig-påare i Allt om trädgård.

Rododendron må vara vulgär och alldeles förskräckligt "in your face" men den är också... alldeles, alldeles underbar!

Detta får mig hursomhelst att undra om kärleken till rododendron inte kan vara något av en generationsgrej, precis som kärleken till tagetesen. Några av mina "äldre" (40-50-talister) grannar verkar avsky tagetes, barrträd och rododendron. Själv står jag, 70-talisten där, som ett frågetecken och undrar varför. Vad är det nu som är så förskräckligt fult med tagetes eller rododendron för den delen?

Jag älskar rododendron, svulstigheten i blomningen, färgvariationerna, de städsegröna bladen när den är överblommad och det monumentala inslag den gör i en liten trädgård. Ja, jag gillar t o m glesa rododendron med  kala grenar. De är lite ufo-aktiga på något sätt.

För att inte tala om azaleor. Har själv en gul azalea som doftar fantastiskt när den blommar.
- Jeez! Men det är kanske jag som börjar bli tant. Känner redan hur den luddiga tanthatten börjar växta fram ur huvudet.

Appropå, azaleor, i samma nummer av Allt om trädgård så fanns det en urtjusig och inspirerande kombination av klematisen "Dutchess of Albany" och en azalea . Den idéen lånar jag, helt klart. Så när allt kommer till kritan är Allt om trädgård en inspirerande tidskrift. 
Men den skulle allt behöva en föryngring emellanåt.