Göteborgs Lustgårdar invigs

TÄNKTE PASSA PÅ att uppdatera bloggen med ett inlägg om invigningen av Göteborgs Lustgårdar som hålls idag. Ska till trädgårdsföreningen vid 15:00 och lyssna på Ulf Nordfjell bl.a. Tar med kameran för att dokumentera lite. Ska försöka lägga upp bilderna ifrån invigningen när jag kommer hem. Nu börjar måndagens repris av Odla med P1.

Midsommarskörd

Första potatisen tas upp ur jorden.

...sen skördas även salladshuvud.

-Glad midsommar!

Notera ståltrådskorgen i bilden ovan...




Det är ett original av den numera prisbelönta ståltrådskorgen från 20-talet och som numera tillverkas av Korbo. Okej, den här har sett sina bästa dar... Men vaddå den är ju gammal och kom med huset. Så det är en bra och framför allt snygg investering för trädgården och gissa om den håller:)

Underbart är kort

Bara en enda ros på ett evigt klänge,

så är livet,

trist varar länge,

men underbart är kort, alldeles för kort.


Följer du ödets stig genom dunkla gränder

når dig solen en glimt i sänder,

ty underbart är kort, alldeles för kort.


På var sommaräng du finner bara en lyckoklöver

någonstans

och likaså en enda gång du möter

just den vän du behöver,

så tag din chans,men fort, innan den flyr bort,

underbart är kort alldeles för kort.

Av: Povel Ramel

Behöver jag säga att dagliljorna, vallmon och nävorna har blommat över för i år...

Sallatshus för god skörd

IKVÄLL HAR JAG SKÖRDAT sallat för, jag vet inte för vilken gång i ordningen. Det är allt något visst med att äta en pastasallad med egenodlad sallat som grund. Förra året blev det inget överhuvudtaget på grund av mördarsniglarna. I år sådde jag sallat under fönsterglas i pallkragar med lyckat resultat. Pallkragen fick byggas ut allteftersom det växte. Det blev ett eget litet sallatshus.

Ett-tu-tre... perennarabatt

FÖRRA SOMMAREN köpte jag en löjtnantshjärta vit (alba) i kruka och två blodalunrot som jag planterade tillsammans med den befintliga rodedenderon "Cunninghams White" vid entréen. Fick en Stjärnflocka (eller Linnés döttrar och Mormors brosch) som jag också placerade i gruppen och kände mig tämligen nöjd med resultatet (nr 1).

Under hösten som följde knôdde jag även ner en köpeplantor av Läkesilverax och Astilbe för att få lite mer höstfägring i min perennarabatt. Sen oroande jag mig hela vintern över arrangemanget, skulle det verkligen överleva vintern. Vårvintern var en plåga, inget hände allt såg riktigt dött ut.

Men plötsligt såg jag något ibland resterna av förra sommarens löjtnantshjärta, små gröna skott stack upp och utan att jag visste ordet av hade de tagit sig. Firade med att sätta två Blåsippor i kanten (nr 2).

Idag väller vita löjtnantshjärtan, blodalunrot och stjärnflocka över alla brädder (nr 3). Och jag som oroade mig. Får antagligen försöka dela löjtnantshjärtat till hösten, om jag vågar.

Mot en hetare sol

DET HAR VARIT ett jäkla spring ut och in med brickor, byttor, krukor och flygig fiberduk. Men idag var det dags att klippa navelsträngen. De sommarblommor som jag har drivit upp under lysrör i källaren borde vara avhärdade nu och eftersom järnnätterna (förhoppningsvis) är över så tror jag nog att de nu ska klara det nya ljuva livet på plats i trädgården.

Lejongap "Black Prince"



Buskkrasse "Alaska Salmon Orange"

Hänglobelia "Regatta Lilac Splash"

Förutom de sommarblommorna har jag även frösått Rosenskära, Nejlikglim, Svartöga, Sommarljus och Sammetstagetes bl.a. Har även sått perenner några har visat sig ganska svåra att dra upp ifrån frö som Läkesilverax (inget resultat) Blodalunrot (är fortfarande fjuttigt små) Romersk riddarsporre (inget resultat).

Två perenner som jag lyckats med är dock Azurridarsporre och Sibirisk vallmo. Såklart har jag även frösått sallat, rädisor, morötter, brytbönor, sockerärtor och selleri. Har även satt potatis. Ska nog lägga upp bilder på min lilla potager här framöver.

Inspirerande visningshem

Inspiration till hur man vill ha det hemma kan ju komma lite varstans ifrån. En i mitt fall, säker inspirationskälla är de författar- och konstnärshem som blivit så kallade visningshem. Jag måste erkänna att jag älskar känslan av att ha vistats i samma hemmiljö som betydelsefulla författare och konstnärer, "-You name it". Visst det är en konstlad, fiktiv känsla av hemmiljö, men ändå. Spännande och superinspirerande. Känner mig emellanåt lite på gränsen till "visningshemsstalker" det ska villigt erkännas.

Därför är det mindre kul när "kulturministern" (inom sträng parentesen) inte vill ge statligt stöd till ett Bergmancenter på Fårö. Det hade ju varit en kulturgärning (men vad förväntar man sig av en dylik minister; kultur!?!). Att kunna besöka Ingemar Bergmans Fårö vore ju inte helt fel. Det skulle bli ett mer nutida visningshem än de som idag tillhör de mest besökta i Sverige.

Det kanske mest kända visningshemmet i Sverige och ett av de första visningshemmen som jag har besökt finns i Sundborn och tillhörde konstnärsparet Carl och Karin Larsson. Tyvärr var just Carl Larsson-gården och Lilla Hyttnäs i Sundborn mest beklämmande med all "kringkommers" och sina skyhöga priser, rabblande zombieguider iklädda likadana "Karin Larssonska" klänningar och där alltför många besökare trängdes in på en för liten yta vilket förtog upplevelsen av "hemmiljö". Vilket även kan sägas om Zorngården i Mora.

Det hem som verkligen har inspirerat mig är Ellen Keys "Strand" vid Omberg och Carl von Linnés sommarnöje, "Hammarby" utanför Uppsala. Det är något med ljuset på dessa platser som gör att allt blir så vackert och något med färgerna och det firnurliga i detaljerna särskilt på Strand som gör mig förtjust. Tror även att vackra trädgårdar i anslutning till visningshemmen är en förutsättning för att jag ska bli riktigt inspirerad. Även Linnés barndomshem "Råshult" i Småland var vackert men något saknades, vet inte riktigt vad dock.

Även Werner von Heidenstams "Övralid" och Strindbergs "Blå tornet" har varit intressanta att se men dessa hem har inte varit lika inspirerande som t.ex. Strand och Hammarby. Upplevde en slags kyla på Övralid och något svagt inpyrt i "Blå tornet". Det är viktigt det där med känslan och den rätta atmosfären i ett visningshem. Det får inte var för storslaget eller alltför tillrättalagt och forcerat och absolut inte plastigt och fejkat. Det är en balansgång.

Böcker som Somrars fröjd -Svenska författares och konstnärers trädgårdar av Erik Jansson och Hemma hos författare, konstnärer, kompositörer i norden ger mersmak.

Visningshem på min "vill se"-lista:
(lista utan inbördes ordning)

• Selma Lagerlöfs Mårbacka
• Alvar Aaltos hus och ateljé
• Elin Wägners Lilla Björka
• Carl Eldhs ateljé
• Tove Janssons Klovharun
• Edvard Munchs sommarhus och ateljé Åsgårdsstrand