Skammens köksrenoverare

SKAMMEN SVEPER ÖVER MIG som ett illavarslande bymoln och skymmer den sol som tillslut vågat titta fram. Anledningen är att jag just har läst Nina Björks söndagskrönika i DN. Nina Björk (litteraturvetare och feministisk debattör bland annat) tar i krönikan upp det vansinniga i att drömma om ett nytt kök när världen brinner. Jag huttrar och känner mig genast påhoppad.

TILL SAKEN HÖR att Nina Björk med boken "Under det rosa täcket" har blivit en institution vars reglemente har en djup inverkan på mig. Jag vill "slå bakut" och försvara min rätt att renovera efter att ha läst krönikan "Huset MÅSTE ju renoveras i vilket fall som helst". Jag som aldrig tidigare haft möjlighet att ens drömma om ett eget hus förrän nu. Klart som sjutton att jag vill renovera och inreda mina drömmars kök när jag äntligen får den chansen, att äntligen få utlopp för mina idéer och att äntligen få användning för mina studier i rumsgestalning!

JAG MÅSTE MED SKAMMENS RODNADER på kinderna erkänna att jag hellre funderar över fondtapeter än över konsumtionssamhällets nedbrytande strategier och världens orättvisor så det går det inte att förneka att det ligger något i det Björk skriver.

MEN JAG EMOTSÄTTER MIG att mina drömmar om ett eget hem helt skulle ha formats av någon eller något annat. Visst kan drömmen om ett egenhändigt inrett kök och kanske särskilt vad det ska innehålla, ha spätts på av konsumtionsideologier som shoppingkulturen.
Men drömmen om en egen härd, den når allt djupare än så.

"Det är vid dessa tillfällen jag är glad att jag åtminstone inte driver en modeblogg"