Gröna klappar

Grön julklappsskörd

Sitter fortfarande och myser över mina julklappar. Mastodontboken Trädgårdsdesign för 2000-talet är inspirerande till tusen även om en del idéer är långt ifrån genomförbara i en vanlig svensk villaträdgård.

Fick även ett antal häften ur serien Bilder ur Nordens flora med växtplanscher av Carl Lindman, i julklapp. Bilderna i dessa häften är idag, kanske är mest kända som dekoren på Josef Franks och Svenskt tenns, Florabyrå Linné från 1951 (och som i och med Linné-året 2007 gavs ut i ny tappning).

Vartifrån inspirationen till den så kallade "Florabyrån" är hämtad, är inte svårt att lista ut om man någon gång har besökt Linnés sommarnöje Hammarby utanför Uppsala.

Alternativa tapeter i Linnés Hammarby

Pepperkakshuset

Det tog nästan en halv dag att ta fram mallarna till pepparkakshuset. Men så är det också lite mer "pill" när man väl har fått för sig att göra en skalenlig modell av sitt hus i pepperkaka. Sen skulle den planerade utbyggnaden också med, såklart.

Skala 1:50 (tror jag;)

Tanken var god men utförandet, tyvärr mindre smakfullt. Eftersom jag inte hade planerat in den ojämna gräddningen, blev passning och skala, lite si och så. Sen sprack en gavel och en del av taket som fick limmas ihop av karamell och kristyren skulle ju ha applicerats innan huset hade monterats. Det är betydligt svårare att få snyggt i efterhand. Om inte annat, funkar ju huset ändå som pepparkakshus.

Frökataloger tar våren närmare

Nu börjar frökatalogerna dimpa ner i brevlådan, för någon vecka sen fick jag Impectas frökatalog och idag fick jag Göteborgs botaniska trädgårds frökatalog. Jag tror jag ska registrera mig för fler frökataloger, de ger mersmak. Det är något visst med att få en frökatalog i brevlådan istället för att själv surfa runt på olika frösajter. Det blir mer konkret på något sätt och våren känns nästan lite närmare.

Detaljgranskar de tumnagelstora bilderna och planerar nya kombinationer av sommarblommor, perenner, grönsaker och örter. Här är några lånade bilder av de fröer jag har spanat in lite extra:

Ramslök

Mjukakantus

Fjädernejlikrot

Smällglim

Praktnejlika

Julpyssel

Snart i en brevlåda nära dig;)

Adventsljus

En söndag med trassel, å andra sidan är det ett kärt trassel att reda ut ljusslingor, tycker jag. Har testat lampor (om man nu kan kalla dessa småttingar det) och insett att några inte funkar, inte verkar gå att byta men att slingan ändå verkar fungera. Och det är ju bra.

Tror det är viktigt att skaka av sig olustkänslan ifrån inbrottet och gå vidare, det kunde varit värre. Det kan hända igen men då tjuter det vill jag lova.

Tydligen finns det ett larm som kallas "Infernolarm" som används på ryska kärnkraftverk som har ett sådant obehagligt ljud att man blir illamående av det, men där går min gräns. Även om tanken på att installera ett sådant larm är lockande efter ett inbrott.

Utöver alla postinbrottskänslor, känns det bra att julen närmar sig. Planerar eventuell utomhusbelysning men problemet med uttag återstår.

Hur sjutton gör man om man inte ha ett uttag utomhus, vi har ett men det är på baksidan och där ska vi inte ha någon utomhusbelysning. Funderar på att dra en ledning genom fönstret, det måste ju gå att stänga fönstret ändå. Hm.

Novembersnö

Häromdagen föll den första snön. Oskyldigt vita snöflingor singlade ner ifrån himlen. Samtidigt stövlade tre poliser runt här i huset, tog fingeravtryck och våra personuppgifter.
Den 20 november var dagen då den första snön föll och vi hade inbrott i huset.

Tjuvarna hade dragit ut alla lådor och tömt innehållet på golvet, öppnat och hällt ut innehållet i alla små askar, skrin och lådor. Öppnat köksskåp, byrålådor, garderober, tömt ut väskor, snokat under och till och med i sängen. Plöjt igenom nattduksbord och skokartonger.

De stal den splirrans nya LCD-skärmen, dem gamla hårddisken med flera års dokument, uppsatser, arbeten, illustrationer och bilder i, som tur var hade vi åtminstone hunnit föra över alla foton till den nya burken. (Som tjuvarna av någon anledning inte tagit, mycket irrationellt.) De stal även en plånbok med egyptiska sedlar och euros i och en mobiltelefon bland annat.

Men det värsta är nog egentligen inte de rent materiella förlusterna utan inbrottet i sig, att det finns människor som bestämmer sig för att kränka andra människors livsrum.

Det värsta är att ett inbrott bara är en mycket liten kränkning i förhållande till mycket annat som pågår runt om i världen. Och med tanke på hur det känns att ha haft inbrott, vågar jag inte ens föreställa mig vad andra brott kan göra med människor. Fruktansvärt, sorgligt, förnedrande.

Utanför fönstret skiner en nu klar vintersol som bränner bort den skira morgonfrosten. Men jag lyckades ändå, tidigare i morse, ta några bilder av frostknäppta fröställningar och blad i en intet ont anande trädgård. Vad skulle jag inte ge för att ha en trädgård som kunde snärja bovar med själkar och rötter.

Spaljétorn

Japanska dammen

"Rudbeckianska" fröställningar

Frostig groda

Så -kan det gå...

Tidigare i höstas samlade jag ihop frön som sedan fick torka i fönstret och idag sorterade jag bort frökapslar, blad och annat som kommit med. Så nu har jag något att så till våren. Alltid något att se fram emot i novembermörkret.

Här är några av de frön jag ska sätta i vår. Tyvärr kommer ju exempelvis Stockrosen inte blomma förrän året därpå men det är värt all väntan, jag lovar.

Rododendronkärlek -en generationsfråga?

"Är man sparsmakad chockeras man av det vulgära överflödet" lyder ett citat  i senaste numret av tidskriften Allt om trädgård. Det kommer ifrån Gunnel Carlsson (känd ifrån SVT´s trädgårdsprogram Gröna Rum). Hon uttalar sig under rubriken "Varför hatar vi - och älskar rododendronen".  Hon menar vidare att tiden har sprungit ifrån rododendronen vars popularitet stod som högst under 60- och 70-talet. Då måste jag bara kontra:

- Sorry, men jag tror snarare tiden har sprungit ifrån endel "experter" och förstå-sig-påare i Allt om trädgård.

Rododendron må vara vulgär och alldeles förskräckligt "in your face" men den är också... alldeles, alldeles underbar!

Detta får mig hursomhelst att undra om kärleken till rododendron inte kan vara något av en generationsgrej, precis som kärleken till tagetesen. Några av mina "äldre" (40-50-talister) grannar verkar avsky tagetes, barrträd och rododendron. Själv står jag, 70-talisten där, som ett frågetecken och undrar varför. Vad är det nu som är så förskräckligt fult med tagetes eller rododendron för den delen?

Jag älskar rododendron, svulstigheten i blomningen, färgvariationerna, de städsegröna bladen när den är överblommad och det monumentala inslag den gör i en liten trädgård. Ja, jag gillar t o m glesa rododendron med  kala grenar. De är lite ufo-aktiga på något sätt.

För att inte tala om azaleor. Har själv en gul azalea som doftar fantastiskt när den blommar.

- Jeez! Men det är kanske jag som börjar bli tant. Känner redan hur den luddiga tanthatten börjar växta fram ur huvudet.

Appropå, azaleor, i samma nummer av Allt om trädgård så fanns det en urtjusig och inspirerande kombination av klematisen "Dutchess of Albany" och en azalea . Den idéen lånar jag, helt klart. Så när allt kommer till kritan är Allt om trädgård en inspirerande tidskrift. 

Men den skulle allt behöva en föryngring emellanåt. 

Herta Hillfon? Nej, Utblickar-Nilsson

Stora granfällardagen

Innan jag går in på begivenheterna kring den stora granfällardagen, för några helger sedan, måste jag först skriva ett "barrträdets  försvartal". Jag kommer även försöka reda ut frågetecknen kring vad som kan sägas gälla för en funkisträdgård i samband med barrträdens "vara eller inte vara".

Barrträd må det så vara gran, tall eller en  kommer de alltid med en distinkt form och är en särpläglad skulptural kontrast till mycket annat som växer i trädgården.  De pockar på uppmärksamheten såväl utseendemässigt som känslomässigt. Det sistanämnda kan inte ha undgått någon som barfota har trampat en barrtäckt stig en varm sommardag på väg ned till badet eller som för första gången upptäck lärkträdet och fascinerat smekt dess mjuka grenar. För att inte tala om de känslor som är knutna till julen och julgranen.

Barrträd tillhör också den grupp städsegröna träd som alltså inte släpper sina barr på hösten. (Lärkträdet undantaget). Det innebär att barrträd alltid tillför grönska till trädgården även under vintermånaderna. Vilket ju är ett stort mervärde.

Barrträdens städsegröna och kontrastrika former i kombination med  lättsköttheten har gjort barrträden till en vanlig syn i funktisträdgårdar. Funktionalismens rena enkla linjer motsvarades i trädgården av stora gräsmattor och enkla, lättskötta växter och barrträd. 

I funkisträdgården skulle den moderna människan ta det lugnt och  ägna sig åt vila och rekreation. Det finns dock dem som tror att "funkis" istället är att vara självhushållande med egenodlad potatis, frukt och grönsaker. Visst det kan verka "funktionellt" att vara självförsörjande, men den ideén hör snarare "egna hem-tankens" ideal till, snarare än till stilriktningen som kommit att kallas funkis.

Med det sagt kan jag nu gå in på den stora granfällardagen. Vi har alltså haft en tredelad ädelgran på tomten, helt i enligt med funkisen stilideal för trädgårdar. Men den stod ihopträngd med en vacker tårbjörk och skuggade, på grund av sin höjd, en stor del av gräsmattan, samtidigt var toppen ett enda stort skatbo. Den drog ned intrycket mer än den tillförde så vi beslutade att ta bort den  efter endel överväganden.

Och så en dag gick allt slag i slag...

Hösthälsningar från klematislunden

I somras påbörjade jag arbetet med att anlägga en klematislund på samma plats som den gamla komposten tidigare låg.

Tanken med "klematislunden" är att det ska blomma över en så lång period som det bara är möjligt, helst i en mängd olika färger och former. Därför har jag bland annat satsat på remonterande (återblommande) klematis och alltifrån tidig- till mycket senblommande klematissorter.

Titta bara på dessa skönheter som precis börjat blomma så här  i början av oktober.

Finare hösthälsning ifrån trädgården får man leta efter, om du frågar mig.

Sensommarens sista värmebölja?

Idag har vädret äntligen tillåtit lite trädgårdsarbete. Var iväg och köpte en ljuslila Aster på Plantagen och en silvergirlang och komponerade en lila/silver/grön höstkruka vid entréen. Det blev sött. Köpte även lökar som jag ska sätta (förhoppningsvis i morgon). Har även klippt gräsmattan, "sicket" trist slit men bra motion.

Men framförallt har jag plockat in lite sensommar i huset. Har bl.a. tagit in lite av Rosenskäran (som verkligen tagit tid på sig att börja blomma men som äntligen har kommit igång).

Plockade även in lite av ringblommorna och riddarsporrarna. Gillar verkligen effekten de två tillsammans, blått och orange är en kul färgkombination. Satte dem i mitt auktionsfynd ifrån Uppsala Ekeby. Tyvärr blev bilden på det arrangemanget för trist, p.g.a. för lite ljus, tar nog en ny bild i morgon.

Onda ögat

Sitter hemma och deppar, har fått någon slags allergisk reaktion, men vet inte av vad. Ska ringa vårdcentralen om ca 5 min. Fick det igår kväll efter att ha plantera Prästkrage och Perovskia. Skumt. Och jag som just blivit av med nackspärren.

Hursomhelst för att försöka muntra upp mig själv har jag bestämt mig för att hitta ett mönster till denna lilla sötsaken. Ok, den finns att köpa på TopShop men jag vill göra den själv (utan den svarta rosetten).

Sega sensommarblomster

Det är tur att det finns sensommarblommor som fortsätter blomma långt in på höstkanten. Varje gång jag tittar ut ifrån köksfönstret står de där och strålar som aldrig förr. Det är bara kraftigt slagregn som får dem att ledsna, med det räcker med en solglimt för att de ska piggna till igen. 

Här följer några bilder på årets sensommarfavoriter just nu.

Ringblommor och Azurriddarsporrar

Jätteprästkragar (vaddå ogräs...)

Rudbeckior och Sommarljus

Vita rudbeckior

Krasse (Alaska Orange) och Ekorrkorn

Sötsaker i trädgården

Smultron, här i form av en "smultronshot".

Frösått Sommarljus som äntligen blommar.

Gullig råddjursfamilj som gärna käkar på Ringblommorna.

(Jagade nyss över dem till grannen...)

Jag säger bara web (blä) sare...

När man äntligen har lite tid över och massa bloggideér vad händer?
Jo, den uppdaterade webbläsaren (Internet Explorer 7) börjar bete sig "buggigt". Plötsligt dyker märkliga pop-ups upp trots utförda säkerhetsinställningar osv. (Virusvarning?)

Nu använder jag Firefox istället, den webbläsaren är snygg, smidig och funktionell men verkar tyvärr inte stödja Bloggers bildfunktion, skumt. Å andra sidan har den funktionen även sluta fungera i den nyligen uppdaterade Explorern så det spelar ju ingen större roll.

Kanske borde jag pröva Safari eller Opera istället. Ska nog göra ett försök. Tills dess får det tyvärr lov att bli en bildlös blogg ett tag framöver. Väldigt frustrerande.

Garner i långa banor

Nu har jag blivit övertygad, blogginnehavaren av textil stil har tillslut lyckas övertyga mig om förträffligheten i att börja sticka. Till min stora förtjusning hade jag en stor påse med ärvda garner på vinden.

Kanske en riktig "goodiebag" för den stickfrälste nybörjaren.

Men jag har noll koll... Är det jag har hittat på vinden garner att sticka med eller är det virkgarn? Det finns även nåt konstigt "platt" garn(?) i påsen med märket Lido. Är det till för att sticka med eller nåt annat? Vad ska man ha för stickor och hur börjar man?

Gröna garner, för virkning eller stickning.

Jag tillhörde tyvärr dem som hatade, verkligen h.a.t.a.d.e stickning i skolslöjden, allt blev bara korvigt, ojämt och gjorde ont och så var man tvungen att repa upp när det blev fel och det blev det ju jämt. Blir nästan svettig bara av att tänka på det:S Däremot gillade jag att virka, det var på något sätt lättare att bara ha en virknål att hålla reda på och inte två. Sen fanns det ju en käck krok som gjorde det lättare att fånga upp garnet med.

Pixlar, nej garn:)

Men nu ska jag iallafall ge stickningen ett försök, vi får väl se vad det blir för resultat och om jag vågar visa det här sedan.

Repaktigt garn.

Inspirationsresa till...

Kina

Stenbro

Stig i näckrosdamm

Röd träbro, stig och näckrosblad